Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige
Direct routes, minor paths, stops

Avhandlingen undersöker hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället. Studien bygger på intervjuer med 45 ungdomar i åldern 16 - 20, som alla studerar på gymnasieprogrammet språkintroduktion. Genom att visa på och analysera så väl likheter som variationer i ungdomarnas erfarenheter framträder en komplex väv av institutionella, strukturella och relationella praktiker som skapar specifika villkor för ungdomarna i studien. Skolan är ett ytterst betydelsefullt sammanhang i ungdomarnas vardag. Genom skolan får de tillgång till ett socialt sammanhang, och utbildningen gör det möjligt för ungdomarna att blicka framåt. Samtidigt framkommer organisatoriska, rumsliga och sociala gränser i skolan som i olika grad begränsar deras upplevda hemmastaddhet och rörlighet inom utbildningssystemet. På ett liknande sätt framträder upplevda sociala och rumsliga gränser i vardagen utanför skolan. Det innebär att tillvaron som ung och ny i Sverige kan beskrivas som en vardag vid sidan av, i och utanför skolan.
The thesis examines how youths, who recently arrived in Sweden, experience everyday life in Swedish society, in general, and in the Swedish educational system, in particular. The investigation is based on interviews with 45 youths, between 16 and 20 years old, enrolled in the upper secondary school language introduction programme språkintroduktion. The analysis focuses both on similarities and variations in the experiences and shows a complex pattern of institutional, structural and relational practices, which creates specific conditions for the youths in the study. The school is an important context in their everyday lives in Sweden. Through school they get access to a social context, and the education makes it possible for them to look ahead and imagine a future. At the same time, organisation, spatial and social boundaries circumscribe their lived experiences of homeliness and mobility, within the educational system at !arge. Moreover, when the respondents describe their everyday lives outside of school, other, but similar social and spatial boundaries appear. This means that the experience of being a newly arrived youth in Sweden can be described as an everyday life on a minor path, within and outside of the school context.