Brott eller kontinuitet?: År 1523 i Sveriges historia

Rupture or Continuity? The year 1523 in the history of Sweden [in Swedish]In 1523, Gustav Eriksson of the noble family Vasa was elected king of Sweden. The year 2023 therefore marks a jubilee. However, this election has exaggeratedly been called the birthday of Sweden in numerous outlets. But in 1523, Sweden had already a long history, including personalities like King Eric the Holy, King Magnus Ladulås, and the prophetess St Birgitta. The election in 1523 was an episode in the history of Sweden, not its beginning.This book chapter discusses when Sweden may be discerned as a kingdom within defined borders, and how elements of a state fostering the rule of law are visible in thirteenth and fourteenth century legislation.The erroneous idea that Sweden was born in 1523 'has to do with a certain interpretation of the Kalmar Union. A large part of the chapter is therefore focused on the union period and some of the documents that were produced then. Three kingdoms came together to form the Kalmar Union, each with its own laws and institutions. It was not an empire, nor a foreign rule of Sweden.The time in power of King Gustav (Gustavus) Vasa was indeed a period of significant change, not least in the domains of religion a forms of government, but there was also a large part of continuity,which must not be forgotten.
År 1523 var året då Gustav Eriksson av den adliga ätten Vasa valdes till kung i Sverige. I förberedelserna för jubileumsfirandet år 2023 har det påståtts, att Sverige föddes år 1523 i och med kungavalet. Men Sverige hade år 1523 redan en lång historia, som även innefattar gestalter som Erik den helige, Magnus Ladulås och heliga Birgitta. Kungavalet år 1523 var en episod i Sveriges historia, inte dess begynnelse.I detta bokkapitel diskuteras frågan om när Sverige framträder som rike med definierade gränser, samt hur tolv- och trettonhundratalets lagstiftning låter Sverige framträda som en rättsstat.Den felaktiga tanken att Sverige skulle ha uppkommit först 1523 hänger samman med synen på Kalmarunionen. En stor del av kapitlet ägnas därför unionstiden och några av de dokument den avsatte. Unionen var en förening mellan tre riken med varsin uppsättning lagar och institutioner. Det var inte ett storrike eller ett främlingsvälde.Gustav Vasas regeringstid var en tid av stora förändringar på bland annat religionens och statsskickets område, men kontinuitetsaspekterna är också väsentliga och får inte glömmas bort.